Leena Svinhufvud, Designmuseet, talar om projektet Fantasy Design
i kulturforum 2009 i Bryssel. Foto: Carl Cordonnier.
Europeiska kulturagendan
EU:s verksamhet i kulturfrågor grundar sig på Maastrichtfördraget (1993), det konstituerande avtalet för Europeiska gemenskapen. Principerna för EU:s kulturpolitik som definieras i fördraget är att stödja och komplettera medlemsstaternas kulturella verksamhet samt att sporra till samarbete mellan staterna. Medlemsstaternas ministrar med ansvar för kulturfrågor samlas två gånger om året. EU kompletterar medlemsstaternas verksamhet genom finansieringsprogram avsedda speciellt för aktörer på konst- och kulturfältet. Projekt med bidrag från det nuvarande programmet Kultur och från tidigare finansieringsprogram för kultur samt de årligen utsedda europeiska kulturhuvudstäderna är de former av EU:s kulturpolitik som syns bäst utåt.
Från och med början av 2007 har EU, dess medlemsländer och konst- och kultursektorn knutits närmare samman av en verksamhetsplan för kulturen, den europeiska kulturagendan (European Agenda for Culture). Verksamhetsplanen definierar och drar riktlinjer för kulturens roll och mål inom unionens politik mycket mer detaljerat än tidigare. Därtill har den gett konst- och kulturfältet en egen roll i genomförandet av agendan.
Kulturagendan har tre strategiska mål:
Målen i agendan genomförs i arbetsgrupper
Kulturagendan genomförs tillsammans med medlemsstaterna genom rådets treåriga arbetsplaner och den så kallade öppna samordningsmetoden (Open Method of Coordination). För Finland och de övriga medlemsstaterna innebär det här bland annat att man avtalar om gemensamma mål och en tidtabell för att genomföra dem samt om regelbunden rapportering över vilka åtgärder som har vidtagits i medlemsländerna för att stödja genomförandet av kulturagendans mål.
I rådets arbetsplan för åren 2011–2014 definieras följande prioriteringar:
-
kulturell mångfald, interkulturell dialog och tillgängliga och inkluderande kultur
-
kulturella och kreativa näringar
-
kompetens och rörlighet
-
kulturarvet, inbegripet rörlighet för samlingar
-
kultur i externa relationer
-
kulturstatistik.
En konkret metod för att uppnå målen i kulturagendan och arbetspanen är arbetsgrupper (OMC groups) till vilka medlemsstaterna kan utse sina experter. Arbetsgrupperna har i uppgift att kartlägga god praxis och ta fram rekommendationer och konkreta åtgärdsförslag för EU och medlemsstaterna.
Aktörer på konst- och kulturfältet inkluderas
Konst- och kulturfältet deltar i genomförandet av kulturagendan genom så kallade forum för strukturerad dialog (Structured Dialogue Platforms) och Europeiska kulturforum (European Culture Forum) avsedda för kulturaktörer på ett brett plan. Båda hör till EU:s viktigaste kanaler för dialog med kulturaktörer.
Organisationerna som deltar i forum för strukturerad dialog är europeiska takorganisationer inom olika branscher och andra organisationer som har en bred europeisk dimension i sin verksamhet. Som namnen på dessa forum säger, är tanken att dialogen mellan EU och forumen ska vara strukturerad och att forumen ska ge konkreta förslag och rekommendationer för att genomföra och vidareutveckla kulturagendan. År 2008 kallade Europeiska kommissionen samman två forum med ett öppet anbudsförfarande, med temana kulturell tillgänglighet och kreativa industrier och kulturindustrin. Dessutom finns det ett forum för det interkulturella Europa som grundades inför det europeiska året för interkulturell dialog 2008.
Europeiska kulturforum är konferenser öppna för alla, där man integrerar målen i kulturagendan på kulturfältet och för en öppen dialog med fältet. Det första kulturforumet arrangerades i Lissabon hösten 2007 och det senaste forumet samlade aktörer från fältet i Bryssel i september 2009. På dessa möten har alla en möjlighet att höra vad som pågår inom EU:s kulturpolitik och själv påverka den europeiska kulturdebatten. Följande kulturforum arrangeras i Bryssel 20.-21. november 2011.