Aktuellt

Paneldiskussion: Man ska ingripa i hatretorik

Vem angår hatretorik? Hur kan yrkesmänniskor som arbetar med unga ingripa i hatretorik bland unga? Teamet Youth in Action på Erasmus+-programmets nationella kontor ordnade under evenemanget Ung2017 den 28 mars en paneldiskussion som tog itu med det viktiga temat.

Generaldirektör Olli-Pekka Heinonen öppnade diskussionen via video och betonade att ett så jämlikt samhälle som möjligt förebygger att det uppstår en grogrund för hatretorik.

– Nyckeln är att vi förstår varandra, har förmågan att sätta oss in i andras situation och accepterar varandra. Internationella program och Erasmus+ är viktiga verktyg som möjliggör möten, sade Heinonen.

Enligt Heinonen angår hatretorik alla, men de som har makt har en större skyldighet att ingripa.

– Yrkesmänniskor som arbetar med unga har också ett särskilt ansvar för att ingripa i hatretorik.

Yrkeskompetens har en nyckelroll

I inläggen betonades yrkeskompetensen hos dem som arbetar med unga samt förmågan att ingripa i situationer, där det förekommer hatretorik.

– Yrkesmänniskor ska kunna se på situationer och strukturer som ungdomarna befinner sig i. Till ungdomsarbete hör att man ska erbjuda en trygg ungdom, fastställde konsultativa tjänstemannen Jaana Walldén.

Ibland är det emellertid svårt att känna igen hatretorik. Det krävs yrkeskompetens för att veta när man ska ingripa, och hatretorik kamoufleras också ofta som ett skämt. Inom ungdomssektornn har man en stark värdegrund, men samtidigt är det nödvändigtvis inte alltid lätt att känna igen hatretorik eller diskriminerande förfaranden. Man ska emellertid ha en låg tröskel för att ingripa i hatretorik, betonade Riikka Jalonen, verksamhetsledare för Institutet för Fredsfostran.

– Utgångspunkten är att man alltid ska ingripa, men sättet att göra det kan variera.

Meriam Juvonen, ungdomsarbetare får Flickornas hus i Vanda framhöll att hatretorik innebär våld och att den dehumaniserar objektet. Ungdomsarbetare ska ta ungas upplevelser på allvar.

– Det kräver mycket att en ung person ska kunna uttrycka verbalt att nu upplever jag hatretorik eller blir mobbad. Det är yrkesmänniskornas uppgift att verbalisera och berätta vad som är hatretorik. Framför allt ska yrkesmänniskorna ta den unga personen på allvar och inte försöka hitta alternativa tolkningar eller antaganden om situationen.

Ofta är okunskap orsaken till hatretorik.

Kristoffer Ignatius, som är känd som en multitalang inom media, har själv en tuff bakgrund då han blivit mobbad som barn. I sitt arbete har han även fört många diskussioner om hatretorik. Som moderator är han inte rädd för att lyfta fram hatretorik och diskutera om elaka skrivelser är rätt.

– Bakom intolerans ligger ofta okunskap, och i detta ska man ingripa, sammanfattade Ignatius frågan.

Allmänt sett möter unga mycket hatretorik i mediemiljön. Ignatius beskrev att det är en utmaning att ingripa i hatretorik, då mediemiljön kan vara annorlunda för dem som arbetar med ungdomar jämfört med själva ungdomarna. Yrkesmänniskor kanske inte själva är med i samma kanaler i sociala medier där unga själva är, till exempel Snapchat.

– Det kan vara svårt att uppfatta vad det är fråga om när det förekommer mobbning i sociala medier. Man ska känna den miljö där unga rör sig och tillbringar sin tid i.

Möten, diskussioner och samarbete hjälper

Det kan kännas svårt att ingripa i hatretorik och Walldén poängterade också att man ska vara barmhärtig mot sig själv.

– Man ska våga erkänna sin osäkerhet och okunskap, och det är värdefullt att man gör det. Efter det kan man skaffa mer information, och det kan man också göra tillsammans med kolleger eller unga.

Ignatius betonade vikten av att förstå olikhet samt förståelsen för vad hatretorik beror på. Att möta och bli bekant med människor som kommer från olika kulturer är ett effektivt sätt att bryta ner fördomar.

Att deklarera en ungdomslokal som ett område fritt från diskriminering är ett viktigt budskap, men även annat behövs. Jalonen lovade stöd till organisationer för att ta fram jämlikhetsplaner.

Unga är kloka och man kan föra diskussioner med dem om maktstrukturer och positioner, betonade Juvonen.

Isabella Holm som var diskussionsledare gav till slut publiken en utmaning.

– Diskutera hatretorik med unga under de närmaste dagarna.

Utan diskussion kan man inte öka förståelsen.

Utbildningsstyrelsen deltog i evenemanget som ordnades i Tammerfors 27–29.3.2017 som en huvudsamarbetspartner.

Mer information:

(IN | 18.4.2017)

Undervisnings- och kulturministeriets nyheter

Europeiska kommissionens nyheter om kultur, utbildning och ungdomsfrågor

Finlands ordförandeskap för Nordiska ministerrådet 2011