Aktuellt

Internationell utredning: lärarens Erasmus+ -fortbildning gynnar hela skolan

Internationella fortbildningsperioder gynnar såväl läraren som åkt utomlands som hela den övriga skolgemenskapen. Perioderna har bidragit till exempel med nya undervisningsmetoder och skolkulturen har blivit mer tolerant. Man har även observerat att undervisningens kvalitet och läranderesultaten har blivit bättre. Dessa resultat som gäller Finland kom fram i en färsk internationell utredning som granskade vilka effekter fortbildningsperioderna inom EU:s program Erasmus+ har haft i grundskolan och på gymnasier.

Programmet Erasmus+ finansierar internationell verksamhet, såsom mobilitet som bidrar till elevers, studerandes och personalens inlärning. För lärare på daghem och i skolor innebär mobilitet en fortbildningsperiod utomlands. I praktiken är det fråga om olika kurser och utbildningar samt om att man följer en kollegas arbete eller undervisar i en utländsk samarbetsskola. Årligen deltar cirka 800 finländare i dessa perioder.

Bakom fortbildningen ligger alltid ett projekt som redan enligt Erasmus+-programmets mål utgår från skolans utvecklingsbehov. Finansiering för projektet söks av organisationen, dvs. till exempel av skolan eller kommunens bildningsväsende. Det är skolan som definierar lärarnas utbildningsbehov.

Effekterna syns mest som ändringar i skolkulturen

Läraren utvecklar inom fortbildningen sin egen kompetens, såsom språkkunskaper eller färdigheter inför internationell verksamhet, och får även kunskap om undervisningsmetoder och nytt perspektiv på sitt eget arbete. Resultaten från utredningen visar emellertid att periodens effekter går djupare in i hela skolgemenskapen.

Satu Niemelä, som ansvarade för utredningen för Finlands del, konstaterar att effekterna av fortbildningsprojekt syns allra tydligast som ändringar i skolkulturen: ”Internationella frågor blev synligare i skolans vardag och inspirerade nya lärare och elever att komma med i verksamheten. Stämningen i skolan blev öppnare och mer tolerant. Skolornas rektorer och lärare ansåg detta – även de som inte själva deltagit i fortbildningen.”

Lärarna – och även elevernas föräldrar – trodde också att projektet hade bidragit till utvecklingen av skolan samt till att uppnå strategiska mål. Föräldrarna upplevde också att läranderesultaten och undervisningens kvalitet hade blivit bättre som resultat av lärarens fortbildning i utlandet. De flesta av föräldrarna ansåg att skolans roll är viktig vid utvecklingen av internationella färdigheter som är nödvändiga för eleverna. Fortbildning av lärare utomlands sågs här som ett bra verktyg.

Också eleverna lade märke till positiva effekter: lärare som hade deltagit i fortbildning höll ännu intressantare lektioner jämfört med tidigare och projektuppgifterna och läxorna blev mer medryckande. Lärarna var också mer intresserade av att utnyttja ny teknologi. Via lärarna fick man information om skolgången i andra länder och även kontakter till elever.

Jämförande information också för andra länder

De uppgifter som gäller Finland och publiceras nu ingår i en omfattande utredning som koordineras av det nationella Erasmus+-kontoret i Litauen. Förutom Finland deltar Polen, Tyskland och Estland i undersökningen. I utredningen kartlades hur väl programmets mål förverkligas i fortbildningsprojekt, hur verksamhetens effekter syns i skolgemenskapen och hur pass långvariga resultat man kan uppnå med verksamheten.

I Finland samlades materialet in genom en enkät som 250 lärare eller rektorer, 150 elever och 109 föräldrar svarade på. I enkäten deltog 56 skolor. Dessutom genomfördes gruppintervjuer med tjugo lärare och rektorer.

Läs mera

(TL | 3.4.2017)

Undervisnings- och kulturministeriets nyheter

Europeiska kommissionens nyheter om kultur, utbildning och ungdomsfrågor

Finlands ordförandeskap för Nordiska ministerrådet 2011